Världens största hamn är också en stad som vill skapa sig en ny historia, sedan den gamla utplånats. Nu växer en ny stad mot himlen med Manhattan som förebild på mer än ett sätt.

Bland årets kulturhuvudstäder är Rotterdam kanske den märkligaste. Staden har ingen historia, säger ungdomar. Åtminstone är den bara bevarad i svartvitt. Mest svart.

I maj 1940 utplånade Luftwaffe staden Rotterdam. Den bombades 14 dagar i streck och brann i 40. Hamnen skonades. Det var den tyskarna ville åt. Och fick. Holland kapitulerade. I Rotterdams stadskärna stod fem hus kvar. Resten såg ut som Hiroshima. Ruinerna togs bort och staden förblev under kriget en krattad fotbollsplan av grus. Spårvagnarna gick sin gilla gång och går där än.

Bland de hus som stod kvar var Europas äldsta skyskrapa från 1898. I sin ungdom lockade den turister från hela Europa. Idag skulle ingen ta det sirliga jugendhuset för en skyskrapa om ingen sade det. Den ligger intill Den gamla hamnen, Oude Haven. Här ligger äldre kanalbåtar och området är fullt med mysiga utserveringar. Kanske var det den gamla hamnens vattenspegel som räddade “skyskrapan” från eldstormen. Symboliskt så det förslår, för det är just hamn-och skyskrapa som är ledorden för det nya Rotterdam- Hollands Manhattan.

Men visst finns det traditioner som består. Att arbeta t ex. Hårt. Rotterdam är den arbetande staden. Stolt över att bidra till 7% av Hollands bruttonationalprodukt, enbart genom sin hamn.

De breda boulevarderna fanns här även innan kriget. Idag ska de inte bara rymma minst fyrfilig biltrafik, utan även cykelbanor i bägge riktningar, kanske en kanal i mitten, dubbla spårvagnsspår och breda trottoarer och helst en allé därtill. I något fall har kanalen förvandlats till en å med grön park på sidan. Här finns gott om luft – och vatten.

Överallt små sidoarmar av Maas, jättefloden som staden lever av. Underligt nog heter staden inte Maasdam, utan är uppkallad efter bifloden Rotte; mer än kanal eller å än flod.

Masten blev en pinne

Hamnen började växa ut så sent som på 1890-talet och grundlade stadens storhet. Idag ligger den världskrigets hamn övergiven, som många hamnområden och det är här “Rottehattan” ska växa upp på höjden. De som driver stadens berömda utsiktstorn; Euromast 185 meter är redan oroade och vill bygga nytt. Tornet får nämligen snart samma plats i hackordningen som den första skyskrapan. Stadens nya hus ska nämligen bli 300 meter. Vem skulle då besöka ett utsiktstorn på 185….

Men hamnen är inte död. Långt ifrån. Den har bara flyttat längre ut. Blivit större och mäktigare. Eldstormen 1940 drabbade inte den.

Idag finns 40 kilometer kajer. Hamnen besöks av 30 000 oceangående fartyg och en stor del av verksamheten sker i transit; omlastning bl a till 130 000 flodbåtar. Alla delar av hamnen har sin verksamhet. Europas största lager för apelsinjuice t ex. Det finns containerfartyg som medför 4000 containrar. Ställda på rad skulle de räcka 25 kilometer. Här finns 350 kranar, 80 bogserbåtar. Med 300 miljoner ton gods om året är Rotterdam överlägset världens allra största hamn.

Konst och kultur

Helt följdriktigt är Rotterdam en multietnisk stad och räknar 140 nationaliteter. Det märks på det internationella folklivet, inte olikt Manhattan det heller. Stadens och även landets största utomhusmarknad präglas också av detta. Lagom till middagsdags blir det rea på färskvaror och en kartong jordgubbar kan kosta fyra kronor, en mango likaså, mitt i vintern. Här finns….allt.

Här finns också all världens kök representerade. Det arabiska firar kulinariska triumfer, bl a.

Det multietniska är grundstenen i året som kulturhuvudstad. På den gatunära nivån ska man prova varandras matkulturer och besöka varandras kyrkor; en rabbin predikande i en moské t ex.

Men staden satsar också på den stora högkonsten. På Museum Boymans-van Beuningen efterträds sommaren strora Pieter Bruegelutställning av Hieronymus Bosch; i bägge fallen de första stora utställningarna av dessa 1400- och 1500-talskonstnärer på närmare 30 år och de allra första efter att många förfalskningar rensats ut med hjälp av DNA teknik; ett moment som också belyses på utställningen.

KunstHall, straxt intill är Rotterdams stora museum för tillfälliga utställningar.

Rotterdam är en hamnstad, men känns inte som en grå industristad. Det är också en stor universitetsstad.

Nya skyskrapestaden

De nya skyskraporna kommer sannolikt att göra Rotterdam till en än mer spektakulär stad, såväl för bostäder som kontor.De lutar, blinkar, tar mjukare former än de klassiska glas-och ståltornen. Den senaste bron, Erasmusbron över Maas kallas Svanen och har blivit ett kännemärke. Rottehattan, bl a på halvön Kop van Zuid, kommer att dela plats med gamla magasin och dockor, där förr styckegods och kryddor kom in från det forna kolonier som Surinam och Sumatra och där många holländare istället emigrerade- den senaste vågen så sent som efter andra världskriget. Strax intill Svanen ligger den gamla Amerikaterminalen, där nu bl a Café Rotterdam huserar i flera våningar. Här kan du sitta ute eller bakom den jättelika glasfasaden och skåda ut över Maas tättrafikerade, ofta femfiliga flodbåtstrafik och inta underbara omeletter, gulkrämiga med kryddgrönt och t ex rökta ålfileer ovanpå, fortsätta med fräscht nyfångad grillad fisk och kanske husets äppeltårta till desert. Här finns både atmosfär och stort matkunnande.

Längre ned längs samma kaj ligger det spektakulära Hotel New York, Holländska Amerikalinjens f d huvudkontor och ett av Europas mer romantiska upplevelser, bokstavligen konstfullt renoverat. Härifrpn kan man ta utomordentligt vackra båttaxibåtar med trädäck över till centrum igen.

Rå korv och kalvinism

Finns det då inget gammalt i denna hamnstad? Jo, i förstaden Delfshaven, en gång faktiskt staden Delfts uthamn. Här finns klassiska kanaler, gamla tegelhus merd lyftbommar och restauranger bakom blyinfattade fönster; ölet skummar, genevern hålls kvar i glaset blott av ytspänningen och till detta holländska “tapas”; små ostkuber och “råkorv” med lök och kryddor. Henke`s i en gammal försäkringslokal hör till stadsdelens bättre och mysigare krogar.

Holland skälls ofta för liberalt och normlöst. Men det är inte sant. Här finns ett omfattande regelverk. Rotterdam är ett gott exempel på invandrarintegration, utan ghettoområden t ex. Visst är det så att man på en coffe-shop ofta kan be om en drogmeny. Men beställ inte en genever till. Innehavaren har att välja mellan att tillhandahålla droger eller sprit, inte både ock. Och i normupplösningens tid kan det vara intressant att veta att de flesta holländare fortfarande föds hemma. Och dör hemma. Det är kalvinismen som än sätter familjebanden högt. Svårt kanske också att känna sig ensam i ett distrikt som det kring Rotterdam med 1100 invånare per kvadratkilometer; Europas mest tätbefolkade. Rotterdam har idag 700 000 invånare och är stadd i kraftig tillväxt, med en ung och kosmopolitisk befolkning som vet att jobba hårt.

Inte undra på kanske att den senaste trenden i Rotterdams högt uppskruvade Manhattantempo är “de-hurrying”- att bara sätta sig ned t ex på något av de många cafeerna och bara luta sig tillbaka, filosofera över livet och finnas till.

Kub-husen av den holländske arkitekten Piet Blom byggdes 1978, intill den kulturskyddade gamla hamnen. Ett av dem är öppet för besök. Det vore en lämplig mijö för Pippi Långstrump. Väggar lutar sig mot dig, fönster i kähöjd, ett kök med utsikt nedåt, trappor och vindlingar. Men populärt. Utgångspriset var 700 000 SEK, idag kostar de runt 3 miljoner. Sällsammare boende får man leta efter.

Restauranger

Blaeu Wijnstraat 20 i gamla magasin vid gamla hamnen med kartmålningar i taket- holländsk mat, fin atmosfär

Brasserie Henkes Voorhaven 17, Delfshaven

Café Rotterdam Wilhelminakade 699 i nuvarande kryssningsterminalen

Brasserie De Tijdgeest Oost Wijnstraat 14

Brasserie La Villette Westblaak 16

Barer

´t Boolwerk Geldersekade 1c, i äldsta skyskrapan
De Oude Sluis Havenstraat 7, Delfshaven

Discos

Baja Beach Club Karel Doormanstraat 12 solbrända bartenders av bägge könen
Blauwe Vis Weena Zuid 33, i en f d gångtunnel
Crazy Pianos Maasboulevard 300

Att göra

Euromast erbjuder restaurang på 100 m höjd, ett svindlande utsiktdäck och en omöjligt svängd trappa för folk med svindel till nästa våning (det finns en hiss), där en snurrande utsiktsfarkost vrider dig upp till 185 m, med skojiga ventiler i golvet för fin sikt nedåt.
Spido båtarna erbjuder sightseeingturer i den imponerande hamnen.