Amsterdam – Inget att dölja

Amsterdam – Inget att dölja

Amsterdam gör sig inte till. Kanske är det därför det är lite svårt att få ett grepp om denna, en av Europas främsta shopping- och nöjesmetropoler – till att börja med.

Sannolikt är det Europas mest avspända huvudstad.

Somliga vill se staden som den sista hippiebastionen, där haschdoften ligger tung över en liberal drog- och prostitutionspolitik.

Skillnaden är att i Sverige sätter lagen gränser för vad individen får göra och inte får göra.

I Holland, med en i botten mycket sträng kalvinistisk religion, är det upp till individens egen moral och omdöme.

I Amsterdam betyder det att du kan promenera säker även- eller snarare i synnerhet- i “red light district” mitt i natten, förbi nattöppna drogkaféer, alla prostituerade och pubar där öl och genever flödar. Rån- och våldsbrottstatistiken är lägre i innerstaden än i de flesta andra huvudstäder.

En del av ryktet om ”skumma typer” kanske kommer av holländarnas allmänt avspända sätt att klä sig. Smaklöst, säger många. Men jeans är okey på operan och finkläder skådas sällan. Motsägelsefullt nog är både kläd- och framförallt skoshopping några av stadens glädjeämnen. En utlänning med fladdriga nerver kan lätt se förväxla en Hells Angelsmedlem med en bankdirektör….

Samtidigt är Holland också en framstående handelsnation, med stora transithamnar, Schipholflygplatsens nav med KLM ut i världen. En relativt liberal företagspolitik lockar också många företag att sätta huvudkontor här – kanske med förgreningar till Curacao eller någon fordom koloni. Kritstrecksränderna tycks dock inte behövas i näringslivet här.

Amsterdam har inget att dölja. En egenhet är att holländare sällan har gardiner för fönstren. Därför har gatuflanören i innerstaden extra mycket att titta på sedan lysena tänts i alla lägenheter.

När staden för en tid sedan satte upp ny belysning längs alla smala gator valde man t o m en mer mörktonad, romantisk glödljusvariant.

Det blev långt vackrare.

De verkliga farorna i natten lurar på fotgängaren genom dunklet självt. Trottoarerna är skeva, med mången uppstående sten. Plötsligt öppnar sig källartrappor, utan staket eller med staket som spretar långt ut. Iden till de “stubbar” som står längs trottoaren fick en gång en missnöjd husägare när vagnar alltid skrapade hans fasad. Nu håller de bilar borta från fransk trottoarparkering. Men körs de på böjer de sig snällt. Och blir kvar i böjt läge, i lagom höjd för att krossa knäskålarna på passerande nattvandrare. Som annars riskerar falla över tusentals parkerade och kasserade cyklar och cykelvrak. På de lite bredare gatorna finns bättre plats. Men se upp för dem med silvriga ränder i asfalten. Rätt vad det är kommer en spårvagn i rasande fart runt hörnet och fotutrymmet krymper raskt till storlek 35.

Röda distriktet

En sevärdhet för alla – och unikt för Amsterdam. Visst är flanerande män något fler. Men här är gott om flanerande par och turistgrupper likaså. Flickorna får inte gå ut, utan står i sina skyltfönster och kråmar sig i höga klackar, stringtrosor, läderstövlar eller vilken typ du nu föredrar. Pling, säger det och en pappa med sin lille son på barnsadel stannar alldeles bredvid en generöst exponerad negress. Pappan har just hämtat på dagis och försvinner in i porten bredvid skyltfönstret. En annan man med hatten neddragen i pannan och ett fiolfodral i handen lämnar en blålila port mittemot. Men det är ingen gangster, utan en violinist på väg ut från ett musikkonservatorium. Här bor och verkar folk mitt mellan porrbutiker och horor som öppnar vid 11 på förmiddagen. Här finns flera mycket bra restauranger och Amsterdams bästa och en av de äldsta kaffeaffärerna. Mitt i alltihop ligger Nya Kyrkan, med spröd klockklang, om än numera konstgalleri. Mot det runda kyrktorget ligger skyltfönstren tätt som i ett varuhus- enmansbetjäning i varje. Endast ett hus är utan skyltfönster. Där ligger ett stort dagis. I ett hörn ligger Prostitutionscentrum för information. De prostituerade går f ö på täta hälsokontroller, har sin egen fackförening och betalar skatt. Stadsdelen, som heter Vallarna, är Amsterdams äldsta med de ursprungliga kanalerna i det utdikade träsk som utgör Amsterdam. Red light district anses f ö som det säkraste om natten, välbevakat av civil polis. Prytt i sin myckna röda neon för att söka se syndfullt ut, gör det närmast ett gulligt intryck. Där broarna överallt i Amsterdam under den mörka årstiden har en ljusgirlang över valvet, bl a för att vägleda alla turistbåtar, är ljusgirlangerna här röda. Men inte ska man väl idyllisera exploatering av kvinnor? Kanske inte. Men den som vill förstå holländsk liberalism och kalvinism i förening bör nog göra ett besök och bilda sig en egen uppfattning.

Bruna kaféer

Är holländarnas motsvarighet till pubarna. Här tar man en öl- och understundom sippar en genever genom att böja sig ned mot disken och ta en klunk direkt ur det bräddfyllda glaset. Men här tar man sig också en lunchsmörgås, en soppa med ett glas vin, choklad med vispgrädde, läser tidningen och pratar. Bruna eller brungula paneler, lätt nötta, brunt farinsocker och väl inrökt ska det vara. Många förvandlas om sommaren till utefik. Men de är alla årstider flanörernas oaser. En del närmar sig trendiga bistroer, andra är enklare. Alla är de “bruna kaféer.”

Café Chris Bloemstraat 42 – huset från 1624. Se upp för toaletten. Spolknappen sitter utanför.
Café De Druif Rapenburg 83 – öppnade 1631
Café Papeneiland Prinsengracht 2 här sålde en begravningsentrepenör drycker redan 1600.
De Drie Fleschjes Gravenstraat 18 – öppnade 1650
Café Hoppe Spui 18-20
Café Kalkhoven Prinsengracht 283
Café Smalle Egelantiersgracht 12
Café In de Wildeman Nieuwezijds Kolk 5 – 200 olika sorters öl
Villa Zeezicht Torensteeg 7 – stort vardagsrum med utsikt över bron och kanalen
Gary´s muffins Jodenbreestraat 15 modernare mysighet
Ijsbreker Wesperzijde 23 avantgardism, croissant och terass mot kanalen.

Restauranger

Holland är inte berömt som matland. Välj alltså med omsorg. För här finns allt.

Restaurant Speciaal- anonym i avspända Jordaan på Nieuwe Leliestraat 142 serveras här Amsterdams bästa ristaffel och andra indonesiska specialiteter- värt en promenad. Vänlig service.
Werkendam Sint Nicolaaastraat 43 – bästa och trendigaste fiskrestaurangen i stan. Nyfångat!
Pasta & Basta Nieuwe Spiegelstraat 8 – servitriserna sjunger opera hela kvällen.
Paso Doble Westerstraat 86 – smaskiga tapas och spanskt alltsammans mitt i Jordaan.
Toscanini – Lindengracht 75 – bästa italienaren.
Yamazato Ferdinand Bollstraat 333 – bästa men ack så dyra japan.
Tempo Doeloe Utrechtstraat 75 – mycket bra indones
Song Kwae Kloveniersburgwal 14 – billig thai med hög service
Het Zuiden Wolvenstraat 16 – ätcafé för alla plånböcker
De Lieve Herengracht 688 – en fläkt av det överlägsna belgiska köket

Automatmat

och annan snabbmat. Visst finns Mc Donalds. Men ska du äta holländskt ska det vara pommes frites med majonnäs eller “patatje oorlog” som är majonnäs och jordnötssås… En annan specialitet som ibland säljs på torgen är rå saltad sill, fetare än vår inlagda. Skärs i skivor och serveras med saltgurka och hackad lök på papptallrik eller sugs in hel och hållen med ett stadigt grepp i stjärten (fiskens).

Mest annorlunda är nog hamburgare i automat. Stoppa en peng i automaten och fäll ut luckan. De görs faktiskt av osynlig personal bakom väggen och fylls på vartefter- förhoppningsvis.

Genever

denna oljiga specialare. Men på Wijnan Fockink får den en speciell innebörd. Denna provlokal daterar sig till 1679. Hyllor och disk svankar än under trycket av miljoner serverade genever. 1950 togs fabriken över av giganten Bols som slog igen det 1989. De nuvarande ägarna både säljer och serverar egentillverkad genever och likörer, mest på geneverbas. Specialiteten på gammalt recept är half & half, en bittersöt på bitterorange och genever. Här finns ett otal sorter för alla smakriktningar och garanterat bra souvenir till bra pris. Mat serveras också. Miljön är bara den värd besöket. Pijlsteeg 31 ligger alldeles bakom Hotel Krasnopolssky- vars vinterträdgård av centralstationsformat i jugend från 1879 även den är en stor sevärdhet. Buffélunch året om.

Dansa i neon

Nöjeslivet är koncentrerat till de rikligt neonöversköljda Leidesplein och Rembrandtplein. Sinners in Heaven- rika, kända och sammetsdekadans. Escape- för utsocknes. Chemistry- för techno. Roxy för de som verkligen vågar vara kinky. iT transvestiter och andra påfåglar.. Paradiso- i en f d kyrka nära Leidesplein, heta dansnätter. Odeon- studenter på tre dansvåningar i f d teater.

De stora

Van Gogh Museet- har fått en ny flygel, av den berömde japanske arkitekten Kisho Kurokawa. Byggnaden lika berömd som de tillfälliga utställningarna som hålls här. På den permanenta delen kosta på er en bärbar telefonguide. Det ger en kontemplativ isolering från de stundtals många besökarna. Ensam med Van Gogh.

Anne Frank Museet. De flesta av oss känner till historien om familjen som sökte gömma sig i sitt eget hus. 14-åriga Anne Frank dog i koncentrationslägret kort före befrielsen. Hade hon vetat att hennes pappa överlevt hade hon kanske inte förlorat allt hopp. Museet är mycket gripande i sin nakenhet och har man inte förstått förut gör var och en det här.

Rijksmuseum- fram till 17 september hålls The Glory of the Golden Age. Hela museet är egentligen uppbyggt kring Rembrandts “The Nightwatch”- och i jämförelse framstår han verkligen som en ljusets häxmästare. Glöm inte världens dyraste dockskåp…
newMetropolis är Amsterdams nya tekniska museum. Mycket interaktivt. Byggnaden ser ut som en jättelik atlantångare i grönt och går inte att ta miste på.

Det finns t o m en museumbåt att museihoppa med- turen ger entrérabatt.

Kanaler

trafikeras året runt, utom vid is. Det är härifrån staden ska ses. Det går också att hyra trampbåt och även elbåt- sommartid på Weteringschans 21 hos Canal Bike respektive längs Amstel där Kloveniersburgwal börjar. Det finns 100 kanaler på sammantaget 120 kilometer och 1400 broar. Vattnet är renare än det ser ut och byts helt var tredje dag tack vare ett sinnrikt system med slussar och pumpar, som fortfarande till stora delar sköts för hand om natten.

Shopping

Bättre än vid första anblicken. Hur många hundra skoaffärer finns det t ex. Både dam och herr till bra priser, från vardag-och vandring till lårhöga läder med stilett( säljer bra till röda distriktet). Kalverstraat- med nya innegallerian Kalvertornet – är den bästa fyndgatan. Spuitstraat har omvandlats till trendshopparnas Mecka med små designaffärer för märken på väg upp. Det gamla posthuset har blivit shoppingpalats och döpts till Magna Plaza- efter dess skapare, dalmasen och oljemiljardären Lars-Erik Magnusson som har en Boeing 727 som privatflygplan och bor i ett muromgärdat jättepalats utanför Amsterdam. Här finns Virgin Megastore i källaren, Mango, Transit m m och m fl. Amsterdam är också berömt för sina många udda butiker. Puccini Staalstraat 17 är chokladpralinernas Harrods. Jacob Hooy på Kloveniersburgwal 10 är lakritsmissbrukarnas tempel. De Bierkoning på Paleistraat 125 för 800 sorters öl. Kondomeriet på Warmoestraat 141 är världens mest välsorterade kondomaffär. Nieuwe Hoogstraat hör till de lite udda shoppinggatorna.

Jordaan

är en stadsdel väl värd att flanera för den som vill lära känna Amsterdams själ. En arbetarstadsdel som också blivit populär bland de välbärgade. Här finns gott om goda krogar och kaféer där amsterdamborna flockas. Bak spetsgardiner och ofta överlastade interiörer är det spännande att kika in. Det är lite Södermalm eller Trastevere över det hela.