Du visar för närvarande Limerick – Ett av Irlands grönaste hörn

Limerick – Ett av Irlands grönaste hörn

Kulturhuvudstadsår som väg ut ur finanskrisen? För lilla irländska Limerick är det ett vikingatåg mot bättre tider, klätt i gnistrande grönt.

Limerick har blivit lite bortglömt. Beläget 80 kilometer uppströms i den stora floden Shannon kommer det i skuggan av det mer dramatiska landskapet kring Galway och Dingle vid kusten. För 6000 år sedan kan detta ha varit ett av Europas mest tätbefolkade områden. De gröna kullarna gav betesmark och skydd och vattendragen var fulla med fisk. Staden Limerick grundades dock långt senare, av vikingarna som seglade och rodde sig uppför Shannon.

Skönheten har landskapet inte förlorat. Kullarna, grönskan, blommorna, strömmarna, sjöarna, borgarna. Här finns Irlands bästa mjölk-och biffkor. En attraktion är kajak längs Shannons pastoralidyll, parklika grönska och hundratals svanar, tätt inpå Limerick. Det kan bli ett slags ”rafting light”, stundtals lite strömt och med ”gupp”, men den som tippar kan räkna med att stå säkert på botten. Det är grunt. Strömmen är tidvattnets rörelser på 5-7 meter, på tidtabell. En perfekt entré till Limerick är det, med samma utsikt som vikingarna måste haft.

Krigiska sevärdheter i pastoral idyll

 Limerick är inte insmickrande vackert, med sina 80 000 invånare en förvuxen småstad. Men en pint utmed forsande vatten invid Shannon har en försonande inverkan.

Staden har dock sina pärlor. Inte minst den ståtliga borgen, King Johns Castle, inredd som museum. Stora pekskärmar berättar om blodiga händelser, i form av skådespelare som berättar. Mycket välgjort på strategiska platser. Framförallt får du historien om normandernas intåg från Frankrike på 900-talet. De var första generationens invandrare i Normandie, från Norden med sin kung Rollo som störste kändis. Därifrån spred de fruktan västerut. Här stred de delvis mot sina blodsbröder. Här var såväl kungar som abbotar ofta av nordisk börd och om detta bär gravstenarna på kyrkogårdarna än idag vittnesbörd, se bara på namnen.

St Marys är Limericks vackraste kyrka. Trots en arkitektonisk blandning, med grunden som borg från tidig medeltid,, har den ett ljus och en stämning som du inte behöver vara religiös för att uppleva som speciell när du väl kommit in.

En gobelängklippare

I närheten finns Hunt Collection. En privatsamlande familj köpte och sålde allt från en av Judas påstådda silverpenningar till Monet och Picasso. John och Getrude använde föremålen i sitt vardagsliv och barn och hundar kostade dem en och annan Mingvas. Men John hade näsa för fynd. En bibel från 1100-talet köptes billigt och såldes i USA för 100 000-tals dollar. En medeltida gobeläng köptes för vrakpris och såldes dyrt i inramade stycken till museer världen över, efter att ha styckats. På så vis kunde samlingen utökas.

Limerick hoppas kulturen slår rot

Men hur har Limerick råd att vara kulturhuvudstad? Finanskrisen slog hårt här. Många lokaler är till salu. Pubar har stängt. Kunderna har emigrerat.

Med ett smittande skratt och väldigt irländskt anslag berättar kulturhuvudstadsdirektören för Limerick, Mike Fitzpatrick, att detta kanske gjorts med den kanske minsta budget någon kulturhuvudstad haft.

  • -Vi har gott om tomma byggnader vi kunnat upplåta åt konstnärer. På samma sätt har vi lockat fattiga studenter t ex till vår modedesignutbildning. Fastighetsägare som hyr ut till studenter och som ateljéer har lockats med skattelättnader. Målet är inte kulturhuvudstadsåret i sig. Det kommer ju nya städer. Men vårt mål är att få Limerick förknippat med kultur och rädda staden ur sin djupa kris. Den fattigaste stadsdelen har fått en bokstavsskylt likt den i Hollywood på kullen ovanför. Sponsorer har ställt upp, som hotell och restauranger, när de förstått långsiktigheten. Parlamentsledamöter runtomkring har påmints om att vad som är bra för bygden är bra för deras röster. På så vis har vi fått vist stöd från Dublin och från EU och kunnat locka artister och konstnärer långväga ifrån. Det handlar om att övertyga, lobbying. Det är vi bra på i Irland…

Svunnen religion ligger i tiden

Många kommer hit för de minst 4000 år gamla stencirklarna vid Lough Gur Detta är druidernas land. När Stonehenge inte längre är tillgänglig att röra kommer många hit för att känna den påstådda kraften från stenar och leylinjer. Här är den demokratiska rätten att dyrka hävdvunnen. Kanske var de astronomiska kalendrar, som med solens hjälp kunde tala om när det skulle sås och skördas. Man trodde på Moder Jord, en realistisk, praktisk religion med respekt för naturen. Mytomspunnet förstås, som allt på Irland. Älvorna vaktar cirkeln. Som mannen med tennflöjten som kom hit för öva sig 1937 och var spårlöst försvunnen i tre dagar. När han hittades var han Irlands bäste flöjtspelare. Det är som med det hemliga rummet i St Marys som hittades när byggnadsarbetare hörde stenar rasa inne i vad som troddes vara en solid mur. Inget vet syftet. Men de fann ett bord. Irland är fullt av historier.

Då landade man på vattnet

Foynes Flying Boat Museum speglar en annan tid som inte längre går att uppleva. Limerick är nämligen största stad intill Shannon, vars namn klingar välbekant för de flesta. Shannon har nämligen en storflygplats, som 2014 återfått en hel del flygtrafik på USA. USA är som bekant fyllt av Irlandsättlingar som flytt svält och ondsinta brittiska godsherrar, innan republiken kunde bildas 1922. Många tror därför flygplatsen, som är den i Europa närmast Nordamerikas fastland (Island oräknat) ligger vid staden Shannon. Men den staden finns inte. På 1980-talet försökte man faktiskt bygga en stad, men det lyckades inget vidare. Istället har flygplatsen namn av floden, som under sin storhetstid också var själva flygplatsen. Här landade flygbåtarna på den lugna floden med landningsbana nattetid av fyrbloss på småbåtar. En fullskalemodell av en Pan Am Clipperflygbåt, har byggts upp, med cockpit stort som ett dansgolv, med matsal och inte minst bröllopssviten med eget badrum akteröver. Här sov man, åt och promenerade ombord. Fast dagens flygplansfåtöljer ser bekvämare ut. Flygbåtarna bevakades av paparazzifotografer på bägge sidor Atlanten. Ombord lär kabinchefen Joe Sheridan 1942 ha uppfunnit Irish Coffe. Det lär ha gått till så att dåligt väder tvingade en flygbåt på väg mot USA att vända åter till Shannon. Frusna och trötta passagerare piggades upp med kaffe förstärkt med brunt socker, grädde och Powers whisky, som ännu tillverkas på ön och är särskilt populär i dessa trakter.

Många amerikanska turister kommer för att följa spåren av Kennedy-Fitzgeraldklanen, bördig från Bruff, Limerick. Men Limerick är också nära till det fantastiska och dramatiska kustlandskapet och öar som Irish Bofinn och Arannöarna. Körtiden till Dublin är knappt 2,5 timme på en ovanligt vacker motorväg. Det finns också tåg.

Lyxhotell finns det många. Men Savoy i Limerick har en smittsamt god serviceanda på ett typiskt irländskt avspänt sätt, inte tack vare, utan trots sina fem stjärnor. Det gillar vi. Som överallt är det inte heller långt till en pub och en pint, i alla små byar. Du kan leva som en kung eller budget. Sedan är det många som kommer bara för golf. Men det finns så mycket i denna ö som är som en parklik trädgård av grönt. Numera har Dublin åter non-stopflyg från Stockholm såväl som Köpenhamn. Flera flygbolag i konkurrens ger bra biljettpriser.