Saranda ger Albanien nytt ansikte
Saranda waterfront i Albanien.

Saranda ger Albanien nytt ansikte

Saranda ska ge Albaniens solturister. Vänligt och billigt. Så billigt att driftiga entrepenörer nu stjäl tillverkningsjobb från Kina. En spritt språngande galen kommunist styrde landet ned i ruinens brant under 40 år. Nu öppnar Apollo landet för svenska turister och Saranda ser ut att bli researrangörens bubblare.

Saranda nås lätt med ett kort båthopp från Korfu. Flygplatser är en bristvara på den albanska kusten. Men nu finns åter möjlighet att se det som länge var världens mest slutna land, mitt i Europa.

Albanien har en nära 200 kilometer lång och mestadels sandig kust mot Adriatiska havet. Det ger landet en turistpotential som är bland de bästa på Balkan; Albanien, badlandet! Lägg därtill billiga priser, god tillgång på fisk samt frukt och grönsaker från ekologiskt jordbruk (de fick aldrig råd med bekämpningsmedel), vinodlingar, brandy och redan en hel del hyfsade hotell. Längre in finns höga berg på 2200-2700 meter med mycket snö och möjligheter till skidturism och agrarturism på lägre höjd, fornlämningar och naturfenomen, möjligheter att vandra i jungfrulig natur utan föroreningar,allt på bekvämt avstånd fågelvägen och i teorin åtminstone.

Albanien bara väntar på att upptäckas! Idag sipprar en och annan utflyktsbuss igenom från Montenegro i norr och en och annan turistbåt från Korfu och Grekland i syd, den kanske största inkörsporten.

Men så enkelt är det förstås inte.

Albaniens badstränder är också dess förbannelse.

När vi talar om det isolerade Albanien är det bokstavligen.

Vägar var något Hoxha undvek att bygga

Det finns bara en hamnstad, eftersom färjor och  fartyg ogärna kör upp på stranden för att lasta och lossa.

Det passade dårdiktatorn Enver Hoxha jättebra när landet ändå skulle isoleras så det inte blev överfallet av fiender.

Eftersom privatbilism ändå var förbjuden och eftersom ingen ens fick lämna sin by utan en massa papper och stämplar så behövdes varken bussar eller vägar. Därför färdas  än idag många albaner efter mulor eller cyklar sin väg. Faktiskt har man här och var byggt en bit motorväg t o m med raksträckor. Men det är många vägar kvar att bygga. Hoxha byggde dessutom alla vägar krokiga, även på slättlandet. Detta för att fienden inte skulle kunna luftlandsätta trupper där. Gränserna var väglösa men försedda med ingemansland och staket som kopplats till starkström.

Eftersom landet varken tog emot bistånd eller exporterade något rostade järnvägen också ihop.

Flyget är av stor betydelse för Albanien som har lika många invånare utomlands som i landet.  Tidvis har deras hemsända pengar stått för drygt 40 procent av BNP. Så när nu inhemska entrepenörer söker få snurr på tillverkningsindustri till låga löner är det enbart en välsignelse. Det ger framförallt kvinnor en chans att bryta sin inre isolering inom sko-och textilindustri och håller bokstavligen svälten från dörren. Balkankriget nådde aldrig Albanien. Men i ett land där vapen är var mans egendom drygade smuggling ut kassan och grundade en maffiaförmögenhet, utan skrupler. Härifrån försågs även Rwanda med vapen till sitt inbördeskrig. Maffian kör BMW SUV och Hummer till fara för eget och andras liv. Ingen tycks här veta vad körkort är, mer än något man betalar en muta för. Längs vägarna finns gott om trafikpolis som med en spade gärna vinkar in mutor. Korruption går från toppen till minsta byväg. Blodshämnd, klanvälde och total avsaknad av medelklass ligger också Albanien i fatet på utvecklingens stig. Det är svårt att fastslå vem som äger mark, vilket hämmar nybyggnation och rättsväsendet är definitivt inte väl fungerande eller transparent, för att använda ett sådant där politiskt korrekt ord.

Ingen flygplats men Korfu och snabbåt

Turisterna vill till kusten men bristen på vägar gör transfern från huvudstaden Tirana för lång. Sommaren 2014 blir Apollo först med att öppna Albanien och Saranda. Med en egen skärgård utanför kristallklart vatten, charmig ursprunglig miljö, lovar Apollos nya svenska VD Nina Hornewall, med grekiskt påbrå, dessutom underbart god, grekiskinspirerad mat till rekordlåga priser.

Charmigt ser det ut på bild och Albanien är på gång. Lite är det samma sak som en gång Kroatien som lanserade sig som ett Italien som det var förr. Albanien kring Saranda kan bli ett Grekland som det var innan exploateringen. Passa på. Det blir snabbåt på 45 minuter in från närbelägna Korfu. Att Albanien inte har flygplatser vid kusten har försenat exploateringen av en lång och strandrik kust.

Ännu har ingen flygplats byggts vid kusten. Dårfinken Hoxha valde att bygga en enastående dyr flygplats inne i ett berg nära landets norra gräns. Där kunde stridsflygplanen komma upp i nästan startfart innan de kom ut ur det skyddande berget.De lär f ö stå kvar och rosta därinne; en turistsevärdhet som skulle heta duga. Dessutom byggde Hoxha 750 000 bunkrar som lokala motståndsfästen över hela landet, åt en befolkning på tre miljoner. Mycket cement gick det åt.  Någonstans här tog såväl förståndet som pengarna slut. Förföljelsemanin växte dock och Hoxha lät tortera och avrätta en hyfsat stor procentandel av befolkningen innan någon däruppe barmhärtigt lät honom få både diabetes, hjärtinfarkt och hamna i rullstol innan han äntligen dog 1985, efter ett kommunistiskt vanstyre i nära 40 år. Ett enda attentat utfördes mot honom i Albanien och det misslyckades tråkigt nog, vilket ju i sig inte talar för att det finns en god Gud däruppe.

Men folket är inte ansvarigt för ledarnas dårskap.

En ung befolkning och stark utveckling

Albanien har en ung befolkning. Ute på majsåkrar och i små byar reser sig nu på många håll kommersiella glaspalats i flera våningar. De riktar sina enorma skyltfönster i flera våningar mot förbipasserande. Murar, eleganta snidade grindar och vaktkurer omger framtida huvudkontor i amerikansk stil- det bor mer än 600 000 albanättlingar i USA- men bakom fönstren finns bara tomhet. Bilverkstäder har ofta flyttat in i undervåningen. Med de vägarna och bristen på elementära körkunskaper, är det en blomstrande verksamhet. Bakom de enorma skyltfönstren på andra våningen har de , på långt fler än ett ställe, ställt upp däck och begagnade bildelar huller om buller. På vägen från norr mot Tirana finns gigantiska vägrestauranger med hotell nästan varje kilometer, mitt på slätten. Allt detta är nedplöjda, kanske tvättade, pengar, i väntan på att utländska investerare ska fylla tomrummen och vägen bli färdig. Men få törs. Det blir liksom bara kaffe och däck. Mulorna behöver inte känna sig omedelbart hotade. Det finns naturtillgångar, krom, koppar och nickel t ex. Men även här saknas infrastruktur för brytning. Det är ont om el, vatten och teleförbindelser. I norr finns gas och olja.

Två egon och ett storalbanien

Albanien vill gärna in i EU. De har redan gått med i Nato. För fredens skull vore det bra om de ingick i EU. Men dit är vägen mycket lång. Efter en tid som kandidatland fick de sparken även därifrån. Det enda av en lång rad villkor de lyckades uppfylla var att tillsätta en justitieombudsman.

Hoxha var en rövarhövding och psykopat. Visserligen högt utbildad och berest, bördig från en fin klädhandlarfamilj med affärer utomlands. Själv fick han sparken från en lägre diplomatkariär i den dåvarande drottningens tjänst, sedan han avslöjats som kommunist. Så kanske var alltihop en personlig vendetta i albansk anda. Ja drottning och drottning…Hon var gift med en lokal klanhödning från norr; Ahmed Zogu, som 1925 grep makten med Serbiens hjälp och efter tre år lät utropa sig till kung under namnet Zog I. Han allierade Albanien med fascismen, men landet ockuperades 1939 och då flydde Zog I med statskassan. Hoxha vände sig bara till den kommunistiska fascismen istället och när han borde flytt var statskassan redan tom.

Medförde kommunismen något gott för Albanien? Måhända gjorde kommunismen det något lättare för Albaniens kvinnor. Under Hoxhas tid lärde sig 90 procent av befolkningen i alla fall läsa och skriva. Kanske höll han religionen nedtryckt på bönemattan; något man bara kan fortsätta hoppas på. Hoxha förvandlade exakt 2169  kyrkor och moskeer till lager, sporthallar eller biografer. Här är religionen ett farligt gift. Som ett totalt slutet land höll Albanien sig till sig självt och alla tankar på ett Storalbanien frös också inne. Vi får hoppas de inte tinar upp.

-Albaniens enda religion är albanianism, sade Hoxha och skapade världens enda ateistiska stat.

Formellt föll kommunismen 1991. Men historien har även efter detta varit vinglig. 1992 utbröt hungerkravaller. Av någon anledning riktade sig raseriet också mot skolorna. De flesta vandaliserades och tusentals lärare flydde landet. 1997 förlorar hundratusentals människor sina besparingar i pyramidspel.

Från fattigdom till framtidsland

Ännu 2011 var det kravaller i Tirana. Hälften av befolkningen försörjer sig ännu på småjordbruk. Även om det långsamt blir bättre, så har nära 20 procent av invånarna bara 16 SEK om dagen att leva på. Efter kommunismens fall flydde hundratusentals. Och även sedan 2001 har befolkningen minskat med 7,7 procent och är nu nere i 2,8 miljoner. Många makthavare är ännu i rakt nedstigande led ex-kommunister. Få har fått sona sina brott. Ett av oppositionspartierna förordar ett Storalbanien. I grannlandet Makedonien bebos hela västra delen av albaner, som känner sina rättigheter inskränkta med viss rätt. En omfattande minoritet albaner bor i norra Grekland, där de känner sig som andra klassens medborgare. Grekerna ser dem som ett slags turkar, men de är faktiskt de stolta ättlingarna till illyrierna, så ock deras språk och har funnits här långt före romarna och snudd på före grekerna själva. Det senaste grannlandet Kosovo är varken fullt erkänt eller torrt bakom öronen. Här är kosovoalbanerna i majoritet. De har fått ett eget land för att inte ”förföljas av serberna”. Men Serbien vill inte ha det så. Och hur ska Kosovo klara sig om de inte vänder sig mot Albanien?

Turism klok väg mot fred

EU vill äntligen ha ett slut på Balkanbråket och gav efter för Kosovo. Även i Bosnien finns många muslimer. Så länge Albanien inte vänder sig mot sina muslimska rötter går det nog vägen, men ett religiöst Albanien vore en krutdurk med luntan tänd. Maffia och korruption, svaga politiker, klanvälde och ingen medelklass. Det är inte det bästa receptet för snabba framsteg, eller för bistånd, investeringar eller EU-anslutning. Albaniens relationer till närmsta grannarna Grekland, Makedonien och Serbien är också dåligt, måhända är det mest friktionsfritt i norr mot Montenegro; en alltigenom kommersiell stat.

Albaniens flygbolag har hittills sett affärer främst i att flyga gästarbetare till framförallt Italien och Grekland. Nu är det omvända världen. När Adria, från Slovenien, nu fått trafikrättigheter Tirana-Ljubljana i Slovenien- Frankfurt elva gånger i veckan gäller det inte längre gästarbetare. Adria kommer i sin tur sannolikt att tas över av ett kinesiskt flygbolag och Ljubljana bli ett nav, nu för kinesiska företagare och turister till den gamla samarbetsnationen Albanien. Hoxha må le i sin himmel, fast vi får hoppas han är på det där andra varmare stället…Han var en stor beundrare av Stalin och så Mao och när de bägge var döda var ingen god nog och 5000 motståndare avrättade.

Inte undra på att turism kanske är den bästa fredsbevarande styrkan. Turism är den bästa befrielsearmén i ett vänligt och gästfritt land. Lonely Planet utnämnde faktiskt Albanien till Årets turistmål 2011! Men det gäller inte längre bara europeer. Men nog har Apollo ändå lyckats med konststycket att hitta ett nytt land för turism i själva Europa.