Malta putsar sig

Malta putsar sig

Malta är nu på väg att göra ”en Mallorca”. Korsriddarriket har tagit klivet in i EU och vill nu också vara med i den växande europeiska kort-semestertrenden. Det betyder högklassiga hotell, wellness- och spa , men också omfattande utbyggnad för konferenser.

Malta har en lång rad fördelar. Sitt syd-mediterana klimat, med nästan helårssäsong, 300 soldagar om året, varma kvällar och klara, varma vatten. Litenheten, som gör att transporttiderna är korta. Här finns stad, historia, små byar, och två medeltida huvudstäder, stränder, klippor och en grannö på för det mesta korta taxiavstånd. Festivaler och musikevenemang är ständigt förekommande. Malta är en mycket levande kulturö.

Samtidigt är Malta unikt. Det liknar inget annat vid Medelhavet.

Prismässigt har det ännu en fördel. Nu satsas också på de inhemska vinerna och vad gäller maten är Malta också unikt. Här finns ännu rik tillgång på fisk och skaldjur, som ännu är prisvärda.

Vågar man dessutom dra en liten lans för nationalrätten kanin. I ny fransk kökstappning i lime och citron är den en delikatess. Nehej. Ni missar något….

Malta är tillhåll för en hel del jetsetliv. Många har egna villor eller lägenheter. Andra bor kanske mitt ute på landsbygden, under stjärnorna, i några av öarnas många ”lyxiga gömställen”. Ett av de främsta ligger f ö i den på ytan musealt avsomnade f d huvudstaden Medina. Låt inte lura er. Här cirkulerar såväl Brad Pitt som Russel Crowe och Sean Connery rätt ofta.. Den som inte tar in på XX, där de ibland är gäster kan ju alltid njuta nattens ljus från fästningsvallarna och hoppas att någon kändis ska dyka in för den berömda chokladtårtan på café Fontanella. En av de största båtklubbarna har 800 båtar- 700 av dem skulle direkt märkas om de kom in till Smögen eller Sandhamn.

Valetta må vara huvudstad, men idag är det som en, ganska sömnig om än tätbefolkad förort. Men dess arkitektur och många ungdomar gör den ändå levande och nu sätts även färg på de allestädes närvarande arabiska balkongerna.

Utsikten över Grand Harbour är bedövande. Grannstaden Sliema och St Julians är pulsen. Öns slingrande bukter gör ”waterfront” väldigt omfattande. Bekväma skor rekommenderas, varför inte joggingversionen. Glöm inte ta lite lift med bussarna. Fortfarande finns många underbara exemplar ända från före kriget och från 50-talet- en motsvarighet till Kubas taxibilar. Växellåda och fjädring är oftast slut och maltesarna längtar efter de alltfler nya årsmodellerna. Men dessa kulturskatter är en exotisk nostalgitripp för 15 cent.

Vad ska de nu bråka om?

Maltesarna ser inte EU som en frälsare. Men hoppas bl a på att vägnätet ska kunna förbättras med bidrag till infrastruktur. Men det var nära att det blev nej i folkomröstningen. Och lika jämnt väger det inför beslutet om euro eller inte. Det var den unga generationen som avgjorde och EU-frågan skar, som enda i mannaminne över blockgränsen där man antingen i allt röstar med nationalistpartiet eller socialisterna, ofta familjevis. Det sägs att när nu även socialisterna accepterat inträdet har de annars så heta politiska diskussionerna på ön stillnat. Ingen vet längre vad de två blocken ska bråka om. Något måste uppfinnas. Uppgivet har man t o m enats om rökförbud i offentlig miljö och ingenting är längre sig likt i landet där politik tidigare omfattades med (närbelägna) siciliansk glöd.

Det är klart det finns ju fotboll.

Många unga ligger dock i startgroparna för att vidga vyerna och hoppas på att ge sig ut i EU-världen. Ön har annars de senaste 25 åren mest tagit om hand hemvandrande f d utvandrare. Och de var många. Därför kan man ibland t ex se kängurur i snidad sandsten pryda någons trädgård.

Turisterna och övervintrarna väntas i stället bli fler. Maltesarna hyr gärna ut. Själva hyr de ogärna. De köper, lånar i bank och hyr ut till utlänningar för tvåsiffriga tusental i månaden. Själva äger de helst hus.

– Allt det här pratet om kvadratmeter förvirrar oss, Vi brukade aldrig mäta. Det fanns små, medelstora och oftast jättestora hus. Vem bryr sig om några kvadratmeter hit och dit, säger en maltesare som säger sig uppväxt i den senare kategorin hus med hundraåriga släktanor. Tack vare att vi hyr ut bor vi gratis. Och det är ju inte så dumt när en lägenhet knappast kostar mindre än i London och priserna vid waterfront är 8-10 miljoner SEK.

– För 10 år sedan var priserna 20% av dagens.

Den goda grottan

Didier och Sandra, han fransman och hon maltesiska, driver restaurang Grotto Tavern i Rabat, den uråldriga huvudstadens grannstad, av ordet för förstad, Rabat.

– Didier har funnit sitt paradis i restaurangens grotta och ger med smittsam humor en exposé över de 44 sorters maltesiska viner han lagrar här bakom galler. Ljuvlig mat och maltesisk tapas av fyllda oliver, små korvar, ostar och bröd ackompanjerar. Döttrar dansar in och visar att de bytt om. Sandra sätter sig vid vårt bord för att diskutera igenom vad vi ska äta. Och de lagar ljuvlig mat. Det var här den traditionella kaninen förvandlades till något trendigare i riklig lime och citron. Och här finns viner som förenar de traditionella malteiska druvorna med tidens vanligare, sauvignon blanc och merlot tex. Fast var och en gör sig nog bäst unik. Förresten föredrar Didier öl, gärna Blue Label. Skämta kan man om allt, dock inte om kyrkan. Den är ännu helig här.

Avskärmad lyx mitt i pulsen

Hilton kanske är typiskt för Maltas nya utveckling. Byggdes på en av de attraktivaste uddarna i St Julians 1967. Men är redan rivet och ersatt med nya Hilton sedan februari 2000. Vackra rum med gnistrande havsutsikt. Ett poolområde, beachclub, gym, spaavdelning med palmträdgård och olivlundar som på kvällen prålar i sina ljusgirlanger medan kryssningsfartyg glider över den svarta havshorisonten på väg in i Grand Harbour.
Men Hilton nöjde sig inte med hotellet. Här finns det nästa största konferenscentret på ön. Över fyra våningar finns allt för konferenser från 80 till 1428 deltagare. Med de övriga hotellen omkring på den s k golden mile finns hela 2000 femstjärniga rum- waterfront. Som om det inte räckte finns här kontorsutrymmen i Maltas första och hårt debatterade skyskrapa samt lägenhetsområde med egen yachthamn och ett flertal restauranger, också tillhörigt Hilton. Här bor folk från all världens hörn. David Beckham är bara en av dem.

Ett reservat för de rika?

Nej, bara tvåhundra meter bort ligger den grusiga fotbollsplan där den stora samlingspunkten är för St Julians alla maltesiska ungdomar och utländska språkstudenter, förfest innan partyt börjar och det sker sedan på de hundratals små restauranger och pubar som trängs på de smala gatorna bakom ”golden mile” Det är en fördel, den urbana pulsen lever.

Under Hiltons konferenscenter finns även en fräsch livsmedelshall. Området har också en rad nya, lite mer up-market restauranger och caféer. Fiffiga arkitektoniska lösningar gör att det ändå inte känns trångt och avgränsat.

-Jag tror att det ännu finns en rad nya marknader för oss, även off-season. Företag som lägger exklusiv språkträning för chefer är en ny grupp jag tror passar mycket bra här på Hilton, säger Mario de Celis, försäljnings- och marknadschef. Konferenscentret kan också ordna stora banketter, såväl inom, som utomhus. Långt in i oktober är det skjortärmar som gäller utomhus, även nattetid. En styrka är också de korta avstånd som ger unika möjligheter till incentives; som dykning, kryssning med segelyacht, vinprovningar, medeltidsarrangemang i ett stort utbud av korsriddarmiljöer, konserter. Samtidigt som vi verkligen satsat hårt på vårt gym och våra wellness-aktiviteter.

Om man jämför med Malta, Barcelona eller Nice kan Malta väl hävda sig i konkurrensen vad gäller priser på hotell, hyrbilar och medelklass-mat, även om lyxmaten är i det övre prisläget. Vädret är betydligt säkrare och säsongen mycket längre.

Shopping etc.

Köpvärt; en hel del shopping i Sliema, t ex kläder och skor. Inhemska viner, nougat, halva och dadlar, fikon, torkade aprikoser, lokal getost m m.

Mat: italienskinspirerat, mycket pasta. Men också fisk som svärdfisk, tonfisk och den lokala vardagsfisken lampada, som dock ej finns alla säsonger. Kanin.

Språk; engelska allmänt. Men maltesiskan genomgår en renässans. Det är ett språk som älskar dubbla konsonanter samt samlat på sig alla ord man kunnat hitta med x och z. Det går tillbaka på fenicierna och därmed liknar det ett slags ur-arabiska. Det betyder att skriftlärda araber förstår en maltesare nödtorftigt. T ex är det maltesiska ordet för gud- i detta ur-katolska land med hundratals kyrkor- Allah!