Bratislava är en mycket behändig stad, ungefär lika stor som den här ingressen.

Fånig låter devisen ”Little Big City”, tills man varit där några timmar och inser att den nog säger en del. Särskilt när det blir kväll och fasadbelysningarna målar sitt ljus över nyputsade byggnader, statyer, torg, gränder och gator. Husen ser ut att passa i en stor huvudstad. Men Bratislavas gamla stad är inte större än Stockholms Gamla Stan. Men det är här du är och förblir om du besöker Bratislava. Det är här krogar, caféer, barer och nattklubbar ligger. De är många. Så många invånare verkar inte finnas bakom fasadernas fönster. De är mer belysta än upplysta. Hotellen ligger också på bekväm närhet. Inte många avstånd här är längre än 500 meter mellan floden och där det ändå rätt stora yttre Bratislava tar vid, med en blandning av nya skyskrapor och 60-talets Sovjetiska slitna hyreshus i vitt tegel- ett ritning passar allt.

Gamla Staden är bilfri, sånär som på taxi och de röda spårvagnar som adderar till atmosfären. Men den stora staden avslöjar sin litenhet när du hör stararna drilla på huvudgatan och spårvagnar rassla på långt håll.

Fulländad är staden inte längre. De judiska kvarteren, medeltida trånga gränder som börjat klättringen upp mot slottet på sitt berg, revs så sent som 1972. En sovjet, vem annars, drog ett streck rakt fram och så tillkom SNP; Slovakiska Nationella Uppvaknandet eller Novy Most; en trafikled som stryker tätt på St Martins Katedralen, där de ungerska härskarna kröntes i mer än 250 år, däribland den mäktiga kejsarinnan Maria Theresia, för vilken Mozart höll konsert som sexåring här i staden. Därmed tyckte nog sovjeten sig ha gjort två flugor på smällen; bort med judekvarteren och en tydlig lång näsa åt kungahistorien. Men bron fick också ett torn med djärva linjer och en restaurang med strålande utsikt på toppen. Men visst är det brutalism.

Slottet däremot, inte bara skonades, utan byggdes upp av kommunisterna. Det hade nämligen bränts ned av österrikiska soldater efter en våt kväll i vinkällaren år 1811.

Du kan välja slottets Krontorn, restaurangen på bron eller det krokanlika Mikaels torn som utsiktspost över Donau och de närbelägna gröna höjderna någon mil bort, vilka ligger i Österrike.

Det är bara 50 kilometer till Wien. En kombination är perfekt. Det går en lång rad olika expressbussar direkt från stan eller flygplatsen på en timme och för under 50-lappen. Men vackrast blir resan med flodbåt. Men håll i hatten. Detta är flodracing, medströms i 60 km/tim. Som på tivoli. Men vackert. Resan tar 1 tim och 15 minuter. I framtiden planeras återöppnande av den spårväg som förband städerna.

Bratislavas pampiga fasader och många både nya och gamla statyer håller ofta barockstil, stadens storhetstid. Stortorget med Rolandsfontänen, Rådhuset och de fina kaféerna är hjärtpunkten.

Kommunisttiden var däremot en mörk tid. Inte bara politiskt, utan bokstavligt. Bratislava hade kommit i bakvatten och Prag var huvudstad i dåvarande Tjeckoslovakien. Här fanns ingenting, inga ställen att gå till, inget var fasadbelyst, ingen gick knappt ut, säger en som var ung då. 1968 väcktes ett hopp om kommunism med ett mänskligt ansikte. Men Pragvåren blev kort och Alexander Dubceks regim slog i Prag ned med sovjetiska tanks. Det var en dyster tid även för Bratislava; Dubcek var slovak och har idag en gata närmast parlamentet, intill slottet uppkallad efter sig.

Friheten kom 1989, när poeten Vaclav Havel blev president i den s k sammetsrevolutionen. 1993 gick Tjeckien och Slovakien skilda vägar. Det berodde på att politikerna i Tjeckien ville gå snabbare fram med marknadsekonomin. Slovakien, som hade 70 procent av den tyngre industri som från födkrok nu var ett ok runt halsen, såg nödvändigheten av en långsammare avveckling. Egentligen fanns inte majoritet för en delning i någon av delrepublikerna. Slovakien fick uppförsbacke och har det till en del än idag, men fler friställda, arbetslösa och utslagna. Politiskt svänger Slovakien mellan tilltro till platt skatt och femte växelns marknadsekonomi och tillbaks till högre skatt och ökat socialt understöd. De låga skatterna har gjort att Peugeot och Hyundai byggt nya jättefabriker för bilkomponenter. Att man nu ska införa euro är många tveksamma till. Slovakien har behållit fler kontakter med Ryssland än många grannländer. Politiskt har vägen varit lite vinglig, med märkliga korruptionsskandaler och anklagelser om ledande familjer som skott sig. Priserna är en bit från de i Stockholm, men inte är det extrembilligt och med slovakiska löner sannolikt rätt dyrt.

Men självförtroendet växer och i Bratislava tar man alla chanser till guldkant på tillvaron. Den som t ex tycker att de pråliga belysningarna, förutom att detta är de vackra lyktstolparnas glittrande huvudstad, inte ligger i linje med sparsamma miljökrav bör nog tänka sig för en gång till. Efter 50 år i mörker bör just Bratislava ha rätten till en extra ljus framtid. Här ska inget släckas.

Sevärt är Gamla Rådhusets vackra tak och innergård och klockspelet förstås. Ärkebiskopens palats straxt bakom har Spegelsalen, där Franz I och Napoleon skrev på ett fredsavtal efter att Napoleon besegrat Österrike vid Austerlitz 1805.

Bratislava var länge trespråkig och mångkulturell. För ungrarna hette den Pozsony och för tyskarna Pressburg.
Slovakien är bergigt, med Karpaterna och Tatrabergen och rikt på floder. Slovaker utgör drygt 90 procent av befolkningen. Sjöfarten på Donau byggs ut för att kunna ta än större fartyg och floden är farbar från Tyskland till Svarta Havet, 8-10 dagar med flodkryssning.

En mil mot gränsen, dvs på gränsen, ligger den lilla vinbyn Devin, med slott och fyrtorn. Buss 29 går dit från den förfärliga bussterminalen under SNP-bron.

Flygplatsen ligger bara en mil från staden och buss 61 går på drygt 20 minuter, var 20:e minut för sex kronor med övergång till valfri spårvagn inom 30 minuter. Men biljetter måste köpas på turistkontoret på flygplatsen eller hos tobakshandlare. Det finns dagkort också. Men med det låga enkelpriset kan du istället köpe en handfull biljetter. Fler behöver du inte. Du kan gå.

Bratislava har kök från många länder. Kanske tur det. Slovakisk mat är tung. Klassikerna är wienerschnitzel, gulasch, lever med plus för soppor och vildsvin. Gott lokalt öl, Zlaty Bazant eller Kelt och viner, t ex franken.

Restauranger

Le Monde (bra och dyr)

Leberfinger (lokal mat)

Rybirsky Cech (fisk)

Jadran (grekisk)

Tokyo Sushi Bar

Sam ´s Bar &Grill (amerikansk)

Kaféer

Cafe Roland (dyr klassiker på Stortorget)

Kaffe Mayer (klassiker)

Gremium (artistiskt)

Verne (mysigt)

Barer och nattklubbsliv

Cirkus Barok (på floden)

The Jazz Café

Ucko (under slottet)

Charle Centrum (hotell Kyjev)

Shopping

Centralmarknaden Mileticova (mat, bäst lördagar)

NamEn (inomhusmarknad i centrum)

Obchodna Ulica, huvudstråk för shopping liksom Hviezdoslavovo-torget.