Hemlig badort rockar fett – Det okända västra Lettland en sommardröm

Hemlig badort rockar fett – Det okända västra Lettland en sommardröm

Den lettiska västkusten är en enda lång playa, med rockstaden Liepaja i centrum. Mörka hemligheter och en kulturstad på Unescos världsarvslista lockar också i det okända sommarlettland som också är mycket prisvärt på allt.

Liepaja i Kurland, med den mest fantastiska playan i mellersta Östersjön och bara tjugo mil från Sverige! Det borde vara en given succé. Men till Liepaja hittar inte ens Rigaborna.

På köpet får du tvillingstaden Karosta, en spökstad för 40.000 invånare, gömd i en lummig jättepark med en ryskortodox jättekatedral, men helt sluten och hemlig ända till 1994. Hit in kom inte ens Liepajaborna.

Läget är annars det bästa tänkbara för Liepaja, 90.000 invånare. Liepaja har Lettlands näst största hamn. Liepaja har den allra bästa och bredaste sträckan av Lettlands 500 kilometer långa, nästan obrutet femstjärniga sandplaya. Liepaja är en lätt anarkistisk, pulserande musikstad som faktiskt lyckades ordna sin första rockfestival redan 1968. Man rockade frihetstankar rakt under hakan på KGB och intill Sovjets största marinbas. Helt följdriktigt är Latvia Rock Café, med ((star walk utanför)) är gigantiskt.  Liepaja är också Lettlands Båstad, med tennisbanor som gett landet dess bästa tennisstjärnor.

X Halva priset och mycket ös

Bland sanddyner och martallar finns gott om krogar och restauranger där ölet och musiken flödar. Vindarna lämpar sig väl för kietsurfing och windsurfing. Kyrkan har en av världens största orglar med 7000 pipor, som kan frambringa 140 olika ljud, och staden har en årlig, berömd orgelfestival. Dessutom sitter en hel del charm i stadens spårvagnar, som skuttar fram längs sina spår ända sedan 1899, men tyvärr inte som förr går ända ned till sanddynorna. Att prisläget i Liepaja är nästan hälften av det i Riga är ett extra plus.

Men så var det det här med kommunikationerna. Vägen från Riga är en, om än vacker, så vanlig landsväg, fylld av sevärdheter, men ändå tar det upp mot fyra timmar.

Ingen färja från Sverige angör längre hamnen.

Flygplats finns, men lokallinjen till Riga lades ned. Liepaja är både för nära och långt bort från Riga. Men det finns flyg till Palanga, Lituens bästa badort, en timme söderut.

Staden är inte heller rik.

Ändå är detta en plats att pricka in på kartan. Liepaja är Lettlands bäst bevarade hemlighet. Detta är helt enkelt Baltikums häftigaste badort.

X Kurland med västindienkoloni

Idag har hamnen en lätt rostig charm. Som stad i hertig Jacobs Kurland har den sett segelfartyg lämna till Kurlands dåvarande kolonier; i Gambia och Tobago! Hertig Jacob tog på 1500-talet in holländska skeppsbyggare som byggde Europas snabbaste och förnämsta krigsfartyg som såldes dyrt till omvärlden. Liepaja, kusthamnen och badorden Ventspils, idag Liepajas överlägset rikare rival och huvudstaden Jelgava, idag närmast en by, blomstrade. Senare var den en av tsardömets främsta hamnstäder och härifrån emigrerade drygt 500 000 ryssar till bl a USA i början av 1900-talet.

Grannstaden Karosta var helt avspärrad under Sovjettiden. Redan på tsartiden fannns här 20 000 invånare. De vackert utsirade tegelbostäderna står övergivna i ett välordnat parklandskap, gata efter gata. Den ryskortodoxa katedralen, invid av den siste tsaren 1905,  är återinvigd och mystikens rökelse och sång stiger åter under dess kupol. För 7000 av Sovjettidens 40 000 invånare bor kvar, i ett landskap av Stalintidens vita tegelkaserner eller resterna av, samtidigt som allt liksom är inneslutit i parken av ädla lövträd och idyll. Busslinjen trafikeras av f d ledbussar från SL med emblemet kvar. Här var Sovjets främsta mareinbas. Här finns kilometervis av hemliga tunnlar, ända ned till havet och stranden, där byggnad efter byggnad tippar i vattnet, eftersom erosionen äter en meter strand om året. Här kan du få dyner och klitter för dig själv eller vandra ut på piren, två kilometer rakt ut i havet!

X En fängslande upplevelse

En frivillig organisation, utan mycket pengar, driver Karostas Militärfängelse, som en realityshow.

De gör det realistiskt. Du får en otäck inblick i hur det var att vara sovjetisk fånge i mörk cell och med sadistisk disciplin. Skrattet fastnar snart nervöst i halsen. Du blir berörd. Du får något att tänka på. En fransk skådespelare tillbringade en vecka här för att träna för en roll som krigsfånge. På 70-talet satt en sovjetisk desertör här i drygt ett år. Efter det sändes han som kanonmat (min-kaninn) till Afghanistan. Genom ett under överlevde han. Han beskriver sin tid i Karosta som ”den lyckliga”. Här där han varma somrar kunde få marschera i våtdräkt och gasmask, på huk, i timmar! Eller gräva gropar som åter skulle fyllas igen, om och om igen. Låt oss inte avslöja för mycket. Men varning för starka intryck utfärdas.

X Kuldiga på Unescos lista för charm

En dryg timme inåt landet, mellan den likaledes praktfulla och mer upprustade badorten Ventspils och Liepaja, ligger Kuldiga. Den lilla staden har en så välbevarad arkitektur att Unesco satt den på väntelista. Upprustning är i full gång, bl a av gamla lyktstolpar, dörrar, fönsterbågar och alla gator med kullersten. Visst har Europa många gamla städer. Men inte med den här arkitekturen. Kuldiga har flera gånger använts som filmkuliss, även av Sovjet. Det finns en fridfull, tidsförskjutande charm i den oregelbundna gatubilden, de små kanalerna och källarkrogarna. Nu ska synagogan återrustas från sin tid som sovjetisk biograf. Staden har också en berömd bro och Europas bredaste vattenfall! Fast det är bara två meter högt. Kuldiga är helt enkelt romantiskt.

Här omkring kan du bo för under 500 kronor natten för ett rum. Det finns gott om små pubar och i brist på halvfabrikat kan du få ekologisk mat snart sagt överallt; frigående kyckling, potatis och sallad från egna täppor, är liksom det vanliga. Lokala bryggerier brygger utsökt öl enligt renhetsreglerna och tar du in en 6:a vodka på en liten bykrog får man titta länge på räkningen; tio svenska kronor! Det finns en glad vänlighet i bygden, i det kurländska Livland som en gång i hög grad var en del av Sverige.

Med egen bil blir det förstås smidigare. Men Lettland har också bra expressbussar.

Till Lettland går numera Tallink Siljas m/s Romantica och m/s Isabelle varje dag till Riga, med den där lilla extra uppseglingen för Daugavafloden på köpet. Air Baltic flyger dessutom lågpris tre gånger om dagen från Arlanda. Norwegian från Arlanda och Ryanair från Skavsta.