Cypern är en åretruntö för turism med behagligt lång vår och höst och nästan ingen vinter.

Gränslösa möjligheter

Cypern är en åretruntö för turism med behagligt lång vår och höst och nästan ingen vinter. Men ännu är det en delad ö, som ruvar på sina hemligheter i det oexploaterade norr. Nicosia är ännu Europas enda delade huvudstad, men mycket snart kan det ändras.

Cypern har av något slags tradition länge varit ett svenskt charterresemål för sommaren. Precis som Madeira är det för vintern.

Madeira borde vara ett sommarmål om man tittar närmare på klimatet.

Cypern däremot, dess bästa tid är nu, som det heter i berömd musikallåt. Cypern kvalar in som åretruntmål och är kanske allra bäst tidig vår och under den långa varma hösten.

Redan i februari blommar mandelträd och de gröna fälten är fyllda med gula blommor. Samtidigt kan man faktiskt åka skidor eller snowboard i Trodosbergen, vars högsta topp nästan når upp på Kebnekaises nivå med nästan 2000 meter.

Flamingos kan inte ha fel

Tusentals skära flamingos kan inte ha fel. De tillbringar delar av vintern här bl a i saltsjön runt Larnacas flygplats. Denna fågel, för oss så förknippad med tropikerna, tycker Cypern på vintern är toppen. Tusentals är också svalorna utan vingar, dvs. de pensionärer från hela Europa som vintertid långligger på hotellen här. De kommer för klimatet.

Andra kommer för att vandra i den blommande naturen, botanister eller fågelskådare, blandas med cyklister som har Cypern som träningsmål.

Du kan vandra, eller åka bil, i Aphrodites fotspår, du kan åka och besöka ett otal spännande vingårdar på Trodosbergens sluttningar eller följa i bysantinska eller grekisk-romerska fotspår längs tempelruiner och utgrävningar.

Vattenbrist

Med över 330 soldagar om året är risken för regn inte så stor. Men om det regnar jublar å andra sidan cyprioterna. Vatten är ett stort problem. Hösten 2008 var reservoarerna bara fyllda till fem procent. Sedan 1972 har regnmängden minskat med 20 procent och avrinningen till reservoarerna med hela 40 procent. Vatten får importeras från Grekland och avsalinering av havsvatten måste ökas i skala på sikt.

Men givetvis, när Resetips besöker ön i slutet av februari, så häller regnet ned och grönskan frodas.

Nätter och mornar kan vara kyliga så här års. Men när man försiktigt vädrar kyla på balkongen inför morgonpromenaden och tar fodrad jacka och halsduk så dröjer det inte länge förrän det första paret dyker upp i badbyxor och utan tvekan stegar ut i Medelhavet för en simtur. Lite längre bort på stranden börjar skjortan klibba och halsduken åker av. Solen tittar fram och joggarna har kortbyxor och t-shirts. Temperaturen känns plötsligt som svensk sommar.

Cyperns vinter är en väl bevarad, somrig, hemlighet.

Fler och fler svenskar flyttar också till Cypern permanent. Omkring 1500 svenskar bor redan på ön och svenska föreningen har 650 medlemmar. På senare tid har strömmen ökat, med ett tiotal familjer i månaden som bäst.

Sol, skatt, och svenskar

– I första hand lockar skatteskäl, med mycket låg inkomst- och bolagsskatt, berättar Håkan Henriksson, ansvarig för Advice Kapitalförvaltning på ön och bosatt i Nicosia. En del som kommer ner är lite äldre, ofta företagare och ser en möjlighet att förlänga sitt yrkesverksamma liv här, i kombination med behagligt klimat, golf och en lugn avslappnad livsstil.

Det är närmare än Thailand och Brasilien. Det är i grund brittisk, begriplig lagstiftning. Det är inom EU. Skandinaver är populära härnere och cyprioterna behagliga att göra affärer med, även om de är duktiga affärsmän. Brottsligheten är väldigt låg och öppenheten är stor. Bor man i ett område med många cyprioter, så blir man lätt inbjuden i samhället, inte som i många länder där ”expats” håller sig för sig och ”urinvånarna” för sig.

– Det är lätt att leva härnere, säger Pär Ceder på Nordic Finance Ltd, också i Nicosia. Flera yngre familjer kommer för att det finns bra skolor. Vi lämnar och hämtar vår son varje dag. Det är bra kontakt mellan folk härnere. Det är ändå en relativt liten och lugn ö. Vi uträttar ärenden före jobbet börjar. Allting fungerar bra och det är ett lugnt och behagligt tempo, bra restaurangliv, lagom stort, ja det enda som varit ett problem är de glesa och relativt dyra flygförbindelserna med Sverige; alltid via stressiga mellanlandningar och nattavgångar.

Taggtråd och blommor

Gränsövergången på den mysiga shoppinggatan Ledra Street i Nicosia är öppen mellan en liten slalompromenad av blomsterpottor. Men man måste visa pass och få ett visum instämplat vid passage in på vad grekerna på alla kartor kallar ”område under turkisk ockupation sedan 1974”.

En annan gränsövergång är öppen för privatbilar och för hyrbilar. Du behöver dock en extra försäkring. Du kan åka in och åka runt och även bo kvar på norra Cypern med sina vackra berg, Kyrenia, spökstaden i Famagusta och de många paradisstränderna på den östra udden.

Men gränsen är inte helt riven. Fortfarande bor några tusen cyprioter i det ingenmansland, ibland kilometerbrett, som ännu administreras av FN. Nicosia är fortsatt Europas enda delade huvudstad. Taggtråden är rostig, men den och sandsäckarna och muren är kvar. Ogräs och buskar frodas på de övergivna gator som hamnat i ingenmansland. En sevärdhet, om än tragisk i sig.

Men ett avtal är på väg. Det kan ända med en federation av två områden. En stötesten är äganderätten. Den som köper egendom på norra Cypern måste få papper på att han köpt den och betalat till den som ägde området före 1974, väldigt ofta en grekcypriot. Flera engelsmän har blivit ruinerade på motsatsen. Det här påverkar även egendom på södra sidan. Mellan Larnacas flygplats och centrum finns stora områden kring stränderna som ligger idylliskt gröna och öde. Fortfarande finns små fiskarstugor i trånga gränder alldeles intill stranden som snart eroderas bort av havet. Här bor folk och här finns fina fisktavernor. Men detta är de forna turkcypriotiska kvarteren och få vågar investera eller renovera, eftersom det kan bli tal om egendomsbyten vid en uppgörelse.

Det är svårlöst, men knappast omöjligt.

Berörde all familjer

Vad som är svårare är den känslomässiga biten. Turkarna invaderade inte i protest mot ett självständigt Cypern. De gick in när aktivister, eller fanatiker, ville ansluta Cypern till Grekland, som då stod under militärdiktatur. Den demokratiskt valde presidenten, ärkebiskop Makarios hade fördrivits från ön av kuppmakare och i byarna vidtog lokal etnisk rensning, där såväl grekcyprioter som turkcyprioter slog och slogs ihjäl och begravdes anonymt eller fortfarande är försvunna. I ett litet samhälle skapar det svårläkta sår. Grekcyprioterna säger oftast att Turkarnas invasion kom utan förvarning. Men varningar saknades inte. Men saken blev inte bättre efter kriget när Turkiet lät tiotusentals människor från landsbygden i turkiska Anatolien flytta till Cypern och ta över ockuperad egendom. Var ska de ta vägen nu?

De ursprungliga grekcyprioterna och turkcyprioterna har dock mer och mer närmat sig varandra som cyprioter. Men hur blir det med ”invandrarna” från Anatolien?

Någon lätt lösning väntar inte. Men en lösning måste till.

En jungfrulig ö

Cypern har delvis haft ett alltför hårt exploateringstryck på sina turistorter, nu med alltfler egna invandrare från främst Storbritannien och Ryssland, särskilt till Limassol och svenskar, ofta till Pafos.

Ibland har den grekcypriotiska nationalistiska synen på Grekland onödigt mycket fokuserat på Cypern som ett andra Grekland, snarare än det som borde vara mer gångbart ur PR- och turistsynpunkt, att framhäva Cyperns egenart och våga erkänna dess arabiska influenser och kryddning från sitt läge i Mellanöstern.

Cypern är trots allt en stat med egenart. Dessutom ; var någon annanstans, finns en halv Medelhavsö, som är så oexploaterad som norra Cypern.

Det blir som att se Afrodite stiga ur havet en andra gång.

Drycker

Commadaria är Cyperns mest berömda vin och det äldsta som bevarat sitt namn. Detta fruktiga, söta, russinsmakande och robusta vin görs av en blandning av två av Cyperns karaktärsdruvor. Den ena är den röda Mavro, som förr dominerade de flesta enkla, röda lantviner på ön. Den andra är den vita Xynisteri, som fortfarande dominerar i den lokala produktionen av vita viner. De växer på Troodosbergens sluttningar, där man kan följa Commandaria Byarnas vinväg och passa på att se även den upprustade gamla vinpressen i byn Laneia och medeltidsborgen Kolosi, som under korstågen var hem för St John riddarna, vars vapen ännu pryder etiketten sedan 1191. Men vinodlingen har rötter tillbaka till 2000 år före Kristus och många av de ursprungliga druvsorterna fann sin väg från Cypern till Europa. Idag har de ursprungliga sortern, som även druvorna Ofthalmo och Marathefftiko (ger rött kvalitetsvin som inte är så lätt att hitta idag) kompletterats med Chardonnay, Muscat, Cabernet Sauvignon, Shiraz och Merlotviner. Även här produktionen gått över från 50-talet billiga volymviner av låg kvalitet till mindre kvantiteter av kvalitetsviner, som idag omfattar mellan 300 och 400 olika sorter. Det finns en rad olika vinvägar att följa mellan vingårdar up till 1000 meters höjd, vilket minskar trycket från torkan och sommarhettan.

På spritsidan dricks Zivania, en lokal druvsprit, brandy och Coca Cola, liksom förstås raki.

Mat

Cyperns kök har sina rötter i det arabiska köket med grekiska influenser, eller är det tvärtom?

Den lokala fiskeflottan av småbåtar och en hel del fiskodlingar bringar in framförallt bläckfisk; squid och calamares, samt barbouri eller red mullet, närmast guldfisklik och en hel del skaldjur.

Ofta serveras flera sorter som en fish meeze; ett slags fisksmörgåsbord.

Tsamarella är soltorkat getkött. Hiromeri är fläsk som marinewrats i tre månader i salt och vin och rökts med aromatisk ved. Lountza är också marinerat fläsk i vin, men med koriander och kummin. Det är kryddor som också används i lokala korvar. Pastourmas är biff kryddad med mycket vitlök, paprika, peppar och andra kryddor.