Baskien – Själva landskapet är sevärdheten
Baskien har ett bedårande landskap.

Baskien – Själva landskapet är sevärdheten

Man ska aldrig jämföra. Men om man tar en dos av Irlands gröna platåer och bergsstup ner i den skummande Atlanten, med långa sandstränder, som vid ebb blir som stora speglar. Då har du Baskiens kust. Lägg straxt där ovanför en portion alper, välnärda gårdar i tyrolerstil, branta gnistrande gröna slänter, serpentinvägar – men utan den toppiga fortsättningen, ja då har du Baskiens inland.

Det tar tid att köra. Det är backe upp och backe ned. Ibland tar man fel väg. Men vad gör det. De är alla lika vackra och här är det själva landskapet som är sevärdheten. Långsamt ska man färdas genom Baskiens land.

Att det är bergigt är inte så konstigt. Men vi tänker sällan på att efter Schweiz är Spanien Europas bergigaste land.

Fast just här viftar man kanske inte så mycket med spanska flaggor, trots att Spanien är en av Europas mest framgångsrika ekonomier. Om de verkligen tog steget fullt ut, mer än att just bara flagga baskiskt, skulle baskerna i gemen antagligen haft det mycket sämre. De drabbades hårt när stål- och varvsindustri fann lägre kostnader i Asien.

Det vet de flesta basker väl. Utom de som envetet stöder ETA. De finns, men de blir allt färre. Men till skillnad från i övriga Spanien och Medelhavsregionen i gemen är politik något man talar tyst om i Baskien. Här är politik något som hittills krävt ungefär 900 dödsoffer, oräknat drygt 100 döda terrorister.

Men i dessa fågelkvittrande, fett frodiga och lugna dalgångar där korna råmar och getbjällrorna anger riktningen mot getosten, är det svårt att förstå hur någon överhuvudtaget kan stödja terrorn.

Inte heller i fiskebyarna, där de stora ståltrålarna trängs med de mindre kustfiskebåtarna och semesterlägenheterna trängs längs sluttningarna ovanför de välstädade vita sandstränderna är det svårt att se orsaker till oro, mer än den nästan ständigt rytande Biscayabuktens piskande skumkronor.

Baskien är välmående.

Självständighet?

Baskien är så gott som självständigt, trots att man dessutom får en strid ström bidrag från såväl Madrid som EU. För en utsocknes är terrorn än mer obegriplig när man väl landat här. Något fattiguppror är det då rakt inte. Inte heller något religionskrig. Och allt i Baskien är redan präktigt tvåspråkigt.

Det baskiska språket; euskara, är indoeuropeiskt med alldeles egna rötter och baskernas ursprung förlorar sig även det in i dimmorna från Atlanten Kelter invandrade här 900 f Kr. Liksom Spaniens övriga 17 autonoma regioner har Baskien egen president, parlament, regering, förvaltning och högsta domstol. De styr dessutom själva över utbildning, sjukvård, kulturpolitik och skattesystemet, samt har egen poliskår och regional representation i EU.

En mer fullständig frihet skulle leda till att man fick klara sig själva helt och därmed sannolikt få tävla med Portugal om jumboplatsen i EU:s välståndsliga. Några naturresurser har man inte och turismen har inte direkt gynnats av ETA.

Bilbao var länge en arbetarstad med stor arbetslöshet. Vändningen kom 1977 då Guggenheimmuseet, som delvis byggts med regionala medel, invigdes trots omfattande protester. Dess yttre blev så iögonfallande, aluminiumblixtrande i solen att det kan tävla med Sydneyoperan. Det krävde en uppsnyggning av resten av staden. Arkitekt- och konststuderande från hela världen kom beundrande till staden, vars självkänsla förändrades, om inte över en natt, så nästan. Guggenheimmuseet blev Bilbaos biljett till en klassresa som lockade investerare. Idag är trängseln i den trånga floddalen ned mot hamnen och köerna på de kurviga motorvägsbroarna runt staden den enda nackdelen för Bilbao. Nya broar, nya hus, ny flygplats. Casco Viejo, Bilbaos Gamla Stan, lockar till shopping och har några bilfria gator som oas att erbjuda.

En udda sevärdhet är Bizkaia Suspension Ferry Bridge som förbinder Portugalete med Getxo, alldeles norr om Bilbao längs hamnutloppet. Det liknar en bilfärja, men den går på linor högt över den 160 meter breda floden fäst i en mycket hög brokonstruktion, utan underdel. Invigd 1893, förstörd 1937 och återuppbyggd 1941 är den idag på listan av Världsarv. Den går var åttonde minut och är häftigt belyst på kvällen. Boskap får dock längre ej medfölja!

Men Baskiens verkliga, om än mogna, skönhet, heter San Sebastián. Staden kallas för Europas Rio de Janeiro. Låter som en typisk reklamslogan, men med de stränderna, bukterna, ön Isla de Santa Clara som får vågorna att bryta innan inloppet och t o m en stor Kristusstaty på ett berg, är det mitt i prick. Det är en omedelbart charmerande, välsminkad bekantskap. San Sebastiàn har gamla anor som badort, sedan 1845,av ”mondän fransk typ”

Det baskiska köket; tradition, nyttiga råvaror med mycket grönt, skaldjur och fisk (kummel, krabba och torsk) och påhittigt nyskapande, har gjort restaurangerna här till kulinariska upplevelser för såväl matglada amatörer som proffs. Dagens fisk var en enkelt serverad marulk som vid ett blindtest först skulle kunnat tävla som hummer; så fast, så frisk sälta, så lätt olivoljestekt att den smälte i munnen, nedsköjd med ett svalt, vitt lokalt vin. Vad kan vara bättre? Hotel Maria Cristina. Öppnat 1912, är fortfarande stadens finaste. Det var länge kung Alfonso XIII:s vinterresidens. Det ritades av Ritz-hotellens chefsarkitekt och är relativt nyupprustat efter en lång nedgångsperiod. Naturligtvis är de flesta spanjorer patrioter. Den bästa matens finns alltså i just deras stad. Men om de måste ut med något som kan vara ”näst bäst” kommer ofta San Sebastian att nämnas. Det är skäl nog att besöka stan. Men stränderna och vyn bakom dem är skäl nog i dagsljus.

Men fisk ska man kunna. Förutom att vara råvarans hemvist i det kalla, djupa Atlanten, så äter spanjorerna fyra gånger så mycket fisk som svenskarna och baskerna gör den allra bäst. Tomat, vitlök och aubergine är ständiga följeslagare. Lamm, kryddstarka korvar, get- och kittostar samt baskiska ”tapas”; pintxos. Älskar du god mat? Åk genast hit. Goda viner är det också gott om. Den lokalaste druvan Hondarrabi Zuri ger det ciderliknande vita vin som kanske kan jämföras lite med portugisisk vino verdhe; Txakolinaviner ger fräscht, lätt pärlande vin, bra till fisk och skaldjur, men också så lättflyktigt att man undrar om det inte är mer karaktär i mineralvattnet som står bredvid. Så varför betala 10 euro för en flaska 11 procentigt mineralvatten?

Det finns ett akvarium i hamnen, lika sevärt för sin inre arkitektur som för fisken.

Till San Sebastian kommer många söderifrån över bergen från Vittoria och Riojadistriktet ett par timmar bort. Ned till Bilbao åker du slänggunga längs motorvägens utförslut mellan vackra berg och med floden Orio än på den vänstra, en på den högra sidan. Viker du av åt vänster före San Sebàstian fortsätter du i en vacker floddal ned mot det som sedan blir den saltstänkta kustvägen på en hylla över brusande hav förbi alla stränder och små fiskestäder.

Far du åt höger är du snart i Hondarribia, medeltidsstaden med kullerstensgränder och strålande utsikt över Frankrike och franska stränder.

Spanien är det land i Europa som lockar flest invandrare. Dit räknas också tusentals svenskar.

Häromåret gav Spanien amnesti till 650 000 illegala invandrare, främst från Nordafrika och från Sydamerika. Få protester hördes. Spaniens ekonomi hade ett desperat behov av dem och jobb inom jordbruk, industri- och turistnäring var det gott om. Ett av Spaniens problem är att så få barn föds. Efter 2010 riskerar befolkningen att börja minska. Finanskrisen kom innan dess med Europas högsta arbetslöshetssiffror, i synnerhet för ungdomar. Fastighetsbubblan sprack. Ändå har inga kravaller utbrutit och missnöjespartierna har inte nått skyhöga nivåer som på andra håll.

När ETA därför skrev på ett fredsavtal sommaren 2006 jublade 100 000-tals människor i hela Spanien. I Baskien borde man ju om någonstans känna avsky för terrorn. Här ligger den ytterst fridfulla, nästan sömniga idyllen Guernica, vars befolkning dog i tusental på en enda natt då den terrorbombades av tyska Stukaplan i något som mest var en förövning för Nazi-Tyskland. Terrorns grymhet förevigades av Picasso i den berömda målning som idag finns på Pradomuseet i Madrid. I Guernica finns ett museum och hur man än går runt i den småtråkiga staden kan man inte finna ett skäl till den terror som drabbade den.

Det är detsamma med ETA. Vad har de att hämta eller vinna i dagens Baskien? Ändå slog de till på nytt vintern 2007 genom att spränga ett parkeringshus på Barajasflygplatsen i Madrid och tutta eld på stadshuset i Pamplona.

ETA, som har en osedvanlig kärntrupp kvinnliga terrorister, lärt ha fått goda råd av IRA, innan de lade ned vapnen 2006. Vi får hoppas de tar det nordirländska exemplet till sitt hjärta- kontakterna var tidigare täta.

Idag har 100 européer i åldern 15-64 år försörjningsbörda för 46 personer, yngre och äldre.

År 2050 ska dessa 100 försörja 73 personer.

Kan man få en portion marulk till och ett glas vin, innan jag måste komma på hur Jesus gjorde när han delade upp den där fisken vid Genesarets sjö.?

Fakta om Baskien

Baskien är idealiskt bilåkarland och att Spanien har bland Europas billigaste hyrbilar gör inte saken sämre. Flyger du till Bilbao är det dock betydligt lättare att ta sig in och ut med buss och sedan hyra bil från flygplatsen igen för fortsatt resa och inte närma sig Bilbao igen. Trafiken är annars måttlig, vägstandarden hög. Motorvägstaxan är dock också hög, men det finns alltid bra alternativ. En massiv långtradartrafik stör en aning.

Och på dessa långtradare märks att Spanien är en av EU:s största bilbyggarländer; trailer efter trailer.