Riga har återfått färgen

Riga - Balsam på såren

Riga har återfått färgen. På kläderna, på fasaderna, på spårvagnarnas bjärta reklambudskap och på solbrända kroppar på norra Europas längsta playa.

Om klimatförändringen medför ett varmare Skandinavien kommer Rigabukten att bli Nordens Medelhavet. Här finns vita, breda sandstränder som gör skäl för benämningen playar. Tänk er obruten sandstrand från Hälsingborg till Göteborg.

Så lång är den lettisk-estniska Rivieran.

Mitt i detta ligger Riga.

Sett från akterdäck på m/s Baltic Kristina ser det ut som om fartyget ska segla rätt upp på stranden.

Men där finns en öppning; floden Daugavas mynning. Här seglar vi längs märkliga våtmarker och förbi en skog av kranar, ljusa virkesupplag och svarta kolhögar och mer eller mindre rostiga lastfartyg. Färden leder rätt in i Rigas centrum.

Vi är inte de första svenskar att betrakta synen.

Flodmynningen var sveavikingarnas viktigaste led, rätt in i deras ryska rike och ända ned till Konstantinopel och Svarta Havet. Stränderna var hövdingen Ivar Vidfamnes domäner. Söder härom ligger Kurland, där många ortnamn ännu vittnar om gotländskt inflytande. Daugava fortsätter under namnet Dvina in genom Vitryssland, förbi konstnären Marc Chagalls födelsestad Vitebsk och in i Ryssland. In idet ännu slutna Europas hörn.

Betydligt senare var större delen av Lettland en del i det svenska stormaktsväldet och därmed, under 90 år, Riga Sveriges största stad. Riga var huvudstad i svenska Livland.

Idag finns endast 200 människor som talar liviska. Kurer och Semgaller, en gång folk med egna land, är utdöda.

Historien har farit hårt fram med Lettland. Det är faktiskt det land som drabbats hårdast av krig i Europa. Och det moderna Sveriges roll i det skådespelet är inte smickrande.

Men låt oss se det ljusa först.

Om Tallinn är en behändig medeltidsstad är Riga mer påminnande om Centraleuropa.

Arkitektoniskt är Riga rikt. Ingen annan stad i Europa har ens tillnärmelsevis så många jugendhus som Riga. Om än många stadda i långt gånget förfall så finns det nu hopp om att rädda dem. Ryssarna beslagtog och vanvårdade dem. Nu har de ursprungliga ägarna, många av dem judiska, fått egendomen åter. Men få har de miljoner de kostar att restaurera. Så därför tvingas många sälja till de som har mest dollar. Och det är ofta ryssar.

De allra vräkigaste krokanhusen är oftast ritade av arkitekten Michael Eisenstein. Hans son, Sergej, blev än mer känd, som filmregissör. Alla minns barnvagnen på väg utför trappan i Pansarkryssaren Potemkin.

Här finns också många hus i den finska, tunga nationalromantiska stilen.

Här finns överhuvudtaget så många vackra hus att det är risk för sendrag eller brutna ben för man vill titta uppåt hela tiden.

Det är en stad för flanörer som gillar att vandra. Det är en stor och homogen stad. Men det går också att bese den från ett otal spårvagnslinjer eller med trådbuss. Många vackra hus finns även i utkanterna, de skabbiga gamla trähusen inräknade.

Fiffig är den monumentala Centralstationen. Den har helt byggts kring och över av shoppingcentren Origo och Stockmans och blivit hjärtpunkten i stan.

Straxt bakom ligger de gamla Zeppelinarhangarerna, nu en jättelik marknad där inget saknas i matväg och inte heller mycket annat.

Här finns också hotell Metropol, ett av stans anrikaste. Byggnaden har faktiskt varit hotell sedan den invigdes 1871.

Mot slutet nedgången, närmast en ruin räddades den av ett svenskt par, familjen Åkesson från Vislanda i Småland, som fortfarande äger “svenskhotellet” Då importerades allt, vatten och mat från Sverige. Idag klarar man sig utmärkt väl på det Lettland producerar.

Från Centralstationen tar man för 17 kronor det breda, tryggt gungande pendeltåget de tre milen till Jormala, en grupp små sommarstäder vid havet. Här ligger Rigas sommarort nummer ett, med ett stort antal vackra trävillor i snickarglädje, torn och tinnar, bakom dyner och tallar. Hit går det också att komma med båt från Riga på de inre vattenvägarna, i vikingarnas fotspår. Stranden och vattnet är rent och allt välskött. En del sommarpalats är nästan igenväxta av omgivande buskar, tallar och sly. Som Törnrosa ska de nu åter vakna.

Ockupationsmuseet i Riga är ett måste.

Men det frestar på.

Lettland förlorade en fjärdedel av sin befolkning i första världskriget.

Det självständiga Lettland gjorde sedan en rivstart och nådde en levnadsstandard jämförbar med övriga Västeuropa innan andra världskriget och sedan sovjetdiktaturen lade en död hand över alltsammans.

Ånyo skulle var tredje invånare mista livet. Judarna nästan utrotades.

Men när Lettland så tvångsanslöts till Sovjet vägrade många länder erkänna detta. Sverige var dock ett av de första att godkänna Sovjets våldtäkt. Därmed godkände ansvariga svenska socialdemokrater att 120 000 människor till skulle deporteras, många till en kall och långsam död.. Ett enda dygn 1949 sändes 50 000 människor till Sibirien. De flesta av dessa var självägande bönder som var i vägen för kolschosteorierna. Fram till 1953 fanns motståndsmän kvar på kuriska näset- närmast Sverige, utan att vi sände någon hjälp. Sverige har ännu en svart fläck att göra upp med. I ett skammens museum skulle porträtt av våra eftergiftspolitiker hänga, men det går väl ingen socialdemokratisk regering med på. Det hindrar inte att tiden för skampålen nalkas.

Lettland anklagas ibland för att ha svårigheter med integrationen av ryssar. Men så var också den ryska invandringen här större än i de övriga östnordiska staterna.

Ryskspråkiga utgör t ex 67% av befolkningen i Riga.

Och de småpojkar i 40 årsåldern som kör omkring i mörka solglasögon och svarta kostymer i tyngsta Mercedes och Ferrari på Rigas gator och flyttar sig för ingen, kanske man inte heller önskar annat än en egen liten deportation till Sibirien. Stor bil, liten kuk heter det ju.

Du riskerar inte att bli nedslagen. Buset har mestadels bemästrats. De här grabbarna är ute efter mer grus än du har i dina byxfickor och det är ännu ett av Lettlands problem, ekonomisk brottslighet.

Men Lettland har inte bara turistiska, solbrända muskler.

Lettland exporterade i mellankrigstiden mest jordbruksprodukter. Men ryssarna hade redan före första världskriget satsat på industrialisering. I Riga byggdes Rysslands första flygplan, stridsvagn och bil. Kameran Minox är lettisk. Och på senare år kom alla Sovjets tågvagnar och lok härifrån.

Men hade inte Lettland åter blivit fritt 1991 hade landet inom några få år råkat ut för en ekologisk kollaps p g a all nedsmutsning. Upprensningen har gått fort.

Idag kanske EU:s blå badflagg och en myckenhet orörd natur blir av större exportbetydelse. Men ännu är t ex Ventspils en oerhört viktig transithamn bl a för rysk olja.

Problem saknas inte i detta nya EU-land. Pensionärer har det svårt. Hälsovården är ännu undermålig och sjukvårdspersonal uselt betald.
Men det finns en ung generation, även bland de ryskättade, som gärna visar upp ett engelskspråkigt leende mot väst, ibland även svenskspråkigt. Här som i övriga Östnorden är det ungdomens tid.

Tycker du det låter långt bort?

Betänk då att det är lika långt mellan Stockholm och Riga, som mellan Rigabukten och den ryska gränsen i öst.
Däremellan ligger f ö vargarnas och våtmarkernas djupa tallskogar med oändliga vattendrag och naturens mystik.

Också det en tillgång i balansräkningen på sikt.

Krogtips

Testa något från öst. Här finns lettiska, armeniska, georgiska, ukrainska, ryska och uzbekiska krogar.

Många är unga, nyöppnade och mysiga kvarterskrogar en halvtrappa ned.

Spritskatten är låg. Annorlunda mot Estland är att här finns fler ryska, georgiska och ukrainska viner att köpa. Ett tips är Armenisk femstjärnig konjak. Rigabalsam är stadens bittra likör, mest till kaffekask. Rysk champagne från 20 kronor flaskan, liksom lokala Riga mousserande, är ett måste.

Det lettiska fiskeflottan höjer tillgången på fisk på borden. Svartbröd är en delikatess.
Riga är en ölstad med gott om ölhallar och uteserveringar. Det farligare nattlivet omfattar en otal klubbar med galanta damer.

Shopping

Riga är mindre shopping än Tallinn, men mer livsstil. Här känns mer centraleuropeiskt. Den största samlingen prakt-jugendhus i Europa gör inte saken sämre. Men det finns medeltid liksom även 1700-tal. De gyllene åren var svensktiden. Riga var Sveriges andra huvudstad och den största av de två, från 1620 till 1709. Från denna tid stammar Svenska porten och Svenska Barackerna, Rigas längsta byggnad. Av krutförrådet finns inte mycket kvar. 900 svenska soldater omkom när ryssarna fick in en fullträff och tog över. Ockupationsmuseet och marknaden, byggd i f d tyska luftskeppshangarer är något de flesta väljer att se. Marknaden lär vara störst i dagens Europa. Själv rekommenderar jag en liten spårvagnstur för att insupa atmosfären från fler gator. Shoppinggatorna är spridda, som i Paris ungefär. Folklivet och många små nya, trendiga krogar, gärna en trappa ned är ofta delikata fynd, med moderna menyer och för en svensk extremt hyggliga priser. Det betyder huvudrätter från 75-125, en cognac till kaffet för 27, en öl för 15-20, en dessert för mindre än 40.

Om det nu är sommar har Riga sin egen Riviera i Jormala, bara 15 minuter från staden. Dit går landets enda sexfiliga motorväg eller ryskt bredspårigt tåg (kul) eller t o m båt på de inre flodlederna, en omväg men vacker sådan. Jormala är egentligen ett dussintal byar längs en flera mil och 200 meter bred sandplaya. Även här finns många träpalats. Nu är de flesta rustade igen, rivningsförbud råder och här i Jormala bor de som har råd, inklusive landets president på bekvämt pendlingsavstånd från Rigas 800 000 andra invånare.

Stranden har EU:s blå flagg och utlovar även omvittnat alerta badvakter i bästa Baywatchstil. Strandens storlek gör att även en dag mitt i hösäsongen finns gott om svänrum för alla- gå t ex av på någon av de mindre stationerna längre från centrala Jormala.

Spaanläggningarna blir fler och fler. Baltic Beach Hotell är störst med allt det senaste; elektrisk massage, istället för viss plastkirurgi, vulkanisk stenmassage, saltkammare, rysk och turkisk sauna och mjölkbad a l a Cleopatra. För högst rimliga priser.

Liene som jobbar på Day Spa i Rigas centrala delar ser alltfler komma till staden för livsstil och skönhet.

- Vi erbjuder en rad behandlingar och ser nu även ungefär 35% män, som kommer hit för massage, klippning och även en och annan skönhetsbehandling. Men aromaterapi och behandling med heta stenar är förstås fler kvinnor till.

Räcker inte sommarvädret till finns också utanför Jormala ett av Europas största Aqua Parkanläggningar. Här finns vågpooler och äventyrsrutschkanor i massor. De trängsta och snabbaste för dig i serpentiner på svindlande sex sekunder i upp till 60 km/tim. Här finns poolbar med champagne och god mat i en miljö som känns väl arbetat och trivsam. Stor ansträngning har lagts på säkerhet, inte minst viktigt när huset ska stå pall mot vinterkylan utanför med 11 500 kvadratmeter och 1600 kubikmeter tropiskt vatten på insidan.

Kortguide till Riga

Om Tallinn blivit mr av en shoppingstad för svenskar är Riga mer för atmosfären. Här ägnar du kanske halva dagen och givet kvällen åt att promenera i Gamla Staden, med Svarthuvudenas gille, kruttornet och stadsmuren, Svenskporten och Rigas längsta byggnad, som ursprungligen var säte för de svenska soldaterna i vad som då var Sveriges största stad!

De gamla (hitflyttade) Zeppelinhangarerna mittemot Centralstationen är stadens marknad för allt från kläder till svartbröd, fisk, ost och grönsaker. Hit kommer folk vida ifrån för utbudet är fräscht, omsättningen stor och priserna låga. Marknaden räknar 600 000 kunder per dag! Skönhetsvård, publiv och billig öl och sprit lockar idag horder av lågprisflygresenärer till Riga, bl a från England. En och annan lockas även av den liberala sexlagstiftningen. Rigas nattliv är hett och ungt, men även det mest koncentrerat till veckosluten - letterna jobbar hårt.

Sommartid är det Palanga, sommarstaden i södra Lettland som lockar för håll i gång och vackra folket. Mer mondänt är Jormala, Rigas egen badort, sevärt för sina vackra trävillor och sin fantastiska strand. Hit kan du åka båt, längs floden innanför havet eller bredspårigt ryskt tåg (bäst). Idag är det ryskt lyxliv som lockar och många letter drar idag till billigare badorter. I Jormala bor dessutom Lettlands överklass- och president- permanent liksom många ryska artister och framgångsrika konstnärer har sina “nya datjor” här. Livu Akvaparks i Jormala är faktiskt Baltikums största och klart imponerande. Lielupe Hotel (http://www.lielupe.lv) är ett prisvärt alternativ av mycket god klass i en allt dyrare badort.

I själva Riga bor många på Radisson SAS, med fin utsikt över floden Daugava - fast egentligen på “fel sida”. Det tar dock inte lång tid att gå över närmsta bro eller ta spårvagnen. Hotel Metropole är för många svenskhotellet, inte bara för att det ägs av svenskar. Det har varit hotell sedan 1871, mittemot Centralstationen och är upprustat till fyra stjärnor( http://www.metropole.lv). Nyupprustade Reval Hotel lockar också många. Skyline Bar högst upp är ett av de senaste vattenhålen i stan. En utflykt i själva Riga är de många jugendhusen, fler än i någon annan europeisk stad och oerhört pampiga. Många finns på Alberta och Elizabetes gatorna. På den förstnämnda kan konstnären och författaren Janis Rozentals och Rudolfs Blaumanis praktvåning nu besökas som museum. En annan variant är att ta någon av stadens spårvagnar på en resa genom tid och rum, förbi förfallna trähus och Stalinfyrkanterna i vitt tegel till parker och okända förstäder. Staden vimlar av nytrendiga krogar. Bland de bästa museerna är National Art Museum, Museum of War och det givna men så sorgsna Occupation Museum som närmast är din medborgliga plikt att besöka. Lettland är också känt för sina många målare och skulptörer, så gallerierna är många. Det är nattklubbarna också, de med eskortdamer, dyra drinkar och striptease - ingen nämnd ingen glömd, men du kan knappast undgå att se dem. Billigt inhemskt bubbelvatten, Riga, är köpvärt, liksom vodka, magborstaren Riga Balsam (inte min personliga favorit, men smaken är ju olika). Undvik lokal brandy och leta efter moldavisk.

Text: Jan Ohlsson

 

Dela artikeln:

Lämna en kommentar

Det går inte att kommentera detta inlägg.